Vykort föreställande mjölkmaskin. Foto okänd.
Baksidan av vykortet.
Johan Alfred Bengtsson flyttade sommaren 1901, strax efter sitt giftemål med Tekla Laurentia Karlsson, in på Guntorp Storegården i Marks kommun. Alfred Bengtsson utvecklade under sin tid som lantbrukare en mekanisk mjölkningsapparat. Idén byggde på att varsamt klämma kons spenar mellan en plåt och en rulle som rörde sig efter en kamrörelse med början från spenroten. Därifrån rullade den ned utefter spenen och pressade ut mjölken efter samma principer som man använder vid handmjölkning. Då rullen passerat spenen gick den tillbaks till sin övre position med avstånd till spenen. Hela anordningen var kapslad i en låda som också fungerade som uppsamlingskärl. Drivningen utfördes manuellt med en vev. Hela konceptet finns återgivet på bild som finns bevarad i form av ett vykort, som visar mjölkningsapparaten. Utvecklingsarbetet med denna maskin var kapitalkrävande och Bengtsson förbrukade familjens kapital och lär enligt vissa utsagor lånat upp ytterligare medel av sina grannar för att nå målet. 1911 fick Bengtsson sitt patent: Patent no. 38399: "Mjölkningsapparat". I detta patent finns en utförlig beskrivning av apparatens funktion.
Tyvärr vann patentet inga kommersiella framgångar då andra enklare och effektivare lösningar utvecklades och tog över marknaden. Härmed förlorades också de i projektet satsade medlen. Historien tog sig ändå en lycklig vändning. I maj 1926 flyttade man till Brämhult, utanför Borås. Enligt uppgift lär familjen fått en återupprättad god ekonomi genom försäljning av tomtmark i det attraktiva Brämhultsområdet.
Denna text är baserad på samtal med min farfar Allan Carlsson, Lekvad, Berghem, uppgifter från Berghems pastorsexpedition, forskararkivet vid patent- och registreringsverket, vykort tillhörigt Stellan Eriksson, samt tidningsartiklar av Niklas Åkesson publicerade 1998 i Land Lantbruk.
Text: Christian Öjmertz
