Logga in som Förening

Logga in som Besökare
Föreningens Meny

Konfiguera min profil









* Namn mottagare:

* E-post mottagare:

   

* Ditt namn:

* Din e-post:

   

Meddelande:



*
Obligatoriska uppgifter


Tipsa en vän!

Nya arkeologiska resultat
   

Nya arkeologiska resultat

Arkeologiska utgrävningar. De orden har tidigare fått mig att tänka på Italien. På radioprogram om hur kung Gustaf VI Adolf var med arkeologer och upptäckte spännande fynd vid någon italiensk utgrävning. Mitt intresse för arkeologi hade jag redan under skoltiden och drömde om att resa till Italien och deltaga i utgrävningar där. Men det blev i Berghem som jag fick vara med arkeologer och gräva, långt senare.

                                                            Kungskullen och kyrkbyn från ovan.  Foto: Håkan Forsberg

 
I skolans historieundervisning fick jag inte lära så mycket om lokalhistoria. Lite om stenåldersfynd, om gravhögen som kallades Kungskullen, Örestens fästning och om danska krigshärar i Mark och om dopfunten i Berghems kyrka som grävts ner i en mosse och att den efter många år återfanns. Det var ju i Birka vår viktiga historia fanns.

Genom nya vägsträckningar och planerad nybyggnation har arkeologiska utgrävningar blivit verklighet på olika platser i Mark.

I och med den planerade vägsträckningen av nya R41 genom Mark gjordes 1987 en första arkeologisk besiktning av området. 1989 kom en kompletterande besiktning där 15 områden föreslogs för provundersökning. Det ansågs möjligt att hitta förhistoriska lämningar i dessa områden.

Provgrävningar

1992 gjordes provgrävningarna, bland annat på Skene Hed. Det var där jag upptäckte att arkeologer höll på att gräva och kunde förstås inte låta bli att gå dit. Min frågvishet gjorde att Magnus Stibelius även berättade om utgrävningarna på två platser vid Viskadal i Berghem.

Av flinta hittades där 44 stycken av olika bearbetning, bland annat 4 skrapor, 13 kvartsbitar, brända benfragment, bränd lera, skärvor av förhistorisk keramik. En del flinta var av mesolitisk karaktär, alltså från stenåldern. Kom troligen från en bosättning som legat så ytligt att den förstörts. Även förhistoriska redskap påträffades. (Stenålder 3500-8000 år f. Kr)

Så kommer Berghems kyrkby med Hansagården i tur för provgrävning. Marks kommun hade upprättat detaljplan för nybyggnation på Hansagården. I februari 1993 grävdes här 19 provschakt. Spår av förhistorisk bosättning påträffades, mörkfärgad jord, skörbränd sten, kol, bränd lera, flintspets och kvartsavslag.

Boplatsen Dala

Som amatörarkeolog önskar man alltid hitta någon hittills okänd fornlämning. Sedan jag läst om skålgropar drömde jag om att hitta okända sådana. Här i bygden hittade jag inga men på en arkeologisk studieresa hittade jag dittills okända skålgropar på en domarring i Hol. Jag fick också vara med och upptäcka en tidigare okänd fornlämning i Berghem.

Markkretsen av Svenska Turistföreningen hade studiecirkeln "Lär känna Mark – från forntid till nutid" där deltagarna gjorde utflykter till okända eller mindre kända platser i Mark. Vid en sådan utflykt i oktober 1993 till Daltorp, söder om järnvägen där nya R41 börjat byggas, (matjorden hade schaktats undan) upptäckte vi härdar, dåtidens spisar. Jag fick rapportera fynden till länsantikvarien och redan efter en månad kom arkeologerna Gundela Lindman och Leif Johansson hit och det var då som jag fick vara med och gräva. Det var en helt fantastisk känsla. Härdarna 0,7 - 1,7 meter i diameter som var från 200-talet efter Kr. hade eldats med al- och björkved och nu, 1993, såg det ut som det hade eldats alldeles nyligen. Al och björk växer även nu på platsen. Fynd av brända ben gjordes men inte av flinta. Frost och snö var inte rätt tid för utgrävning men vägverkets maskiner skulle fram fortast möjligt. Efteråt har jag bland annat hittat mycket flintavslag och obehandlad flinta i området.

Tidigare fanns inga kända fornlämningar här. Den här utgrävningen är nog inte så känd. Men fynden vi gjorde ansågs så värdefulla att de beskrivs i boken "Arkeologiska utgrävningar i Berghem-Kinna-Örby" som "Boplatsen i Dala, Berghem RAÄ nr 99."

Hansagården

Provgrävningsresultatet på Hansa-gården gjorde att Länstyrelsen beslutade om mer omfattande utgrävningar som genomfördes åren 1994, 1995 och 1996 på en yta av 5630 m2. Bgh 16:5, RAÄ87. Undersökningen är en av de första mer omfattande utgrävningarna i Västergötland av en landsbygdsbebyggelse från vikingatid-medeltid. Enligt Gundela Lindman så hade arkeologerna inte ens kunnat drömma om att de skulle hitta så mycket. Allt var gömt under marken.

Undersökningsytan var före detta åker, ligger intill kyrkan på en högt belägen platå med den så kallade Berghemsmoränen, ca 65 m ö.h i kanten av Viskans dalgång. Man förväntade sig att finna lämningar av bebyggelse från järnålder-1800-tal. En gravhög från yngre järnålder har förstörts av grustag i nedre kanten.

Inga bosättningslämningar från brons-och järnålder hittades på undersökningsytan (men kan finnas i området) men bearbetade flintföremål tyder på kortvariga vistelser på platsen under mesolitisk/neolitisk tid, d.v.s. under äldre och yngre stenålder (kanske 4000-5000 år före Kr).

2 härdar har C14 daterats till 645-778 e kr. Alltså vendeltid, dit också några keramikfynd kan hänföras. Om bebyggelsen började då är ovisst.

Däremot var det tre gårdar redan på vikingatiden i Berghems by, som var socknens största by och centrum med järnåldersgravhögen Kungskullen. Kan det ha funnits en småkung här?

Det har varit ett intensivt utnyttjande av området från vikingatid till nutid, 15-20 hus har funnits under denna tid. Kol från härdarna har åldersbestämts till 782-969, (tidig vikingatid) och framåt genom århundradena till 1600-talets mitt. Redan på tidig vikingatid växte här björk, ek, alm, ask, asp, bok, oxel, rönn, sälg, hägg och hassel. Hasselnötsskal har hittats bland förkolnade fröer från havre, korn och vete. Från våtarv, åkerpilört och åkerspergel, av många ansedda som ogräs, för mig är de blommande växter, har fröer hittats och troligen rönnbärs- och smultronfrön också.

Fyra långhus har hittats, 2, 3 och 4 är vikingatida med måtten 23x9,5 m, kan ha varit 36 m långt, (1) (2) 11x4,5 m. (3) 12x6 m. (4) 27x6,7 m. Fyra grophus ca 2*2 m, varav tre är från samma tid. De var nergrävda i marken så väggar av trä fanns inte, taket placerades direkt på markytan.

På 1100-1200-talet har grophusen återanvänts, de var dåtidens arbets- och verkstadslokaler. De kan också ha varit övernattningsplats för gäster eller marknadsfolk. 3 brunnar fanns på området.

Fem smideshärdar hittades, fyra av dem hade eldats med ekved. En härd var vikingatida, där hittades bland annat silverbarr och vridlåsnyckel av liknande typ som finns i Birkafynden (782-942). Sländtrissa, vävtyngder, blästermunstycken. Keramik, bland annat svartgods – östersjötyp, dekorerad sådan, förhistorisk och medeltida. Två knivar, en tång, järnklumpar och slagg. Kvarnsten till handkvarn, brynstenar, slipsten med rännor på ena sidan och skålgrop på den andra.

Visst är det förunderligt att tänka på att när Ansgar, "Nordens apostel" kom till Birka på 800-talet så fanns det redan fast bebyggelse i Berghems by. Den jämförelsen kanske inte så många gör ens idag med den nya kunskap arkeologin gett om tidig förhistoria i Berghems kyrkby.

Berghemsborgen

Hösten 1995 skulle utgrävningarna vara avslutade. I slutskedet upptäcktes då lämningar som kunde vara från en försvarsborg eller liknande. På grund av detta blev det fortsatta utgrävningar vår-försommar 1996. Bebyggelsen hade förändrats, vi är nu på 1300-talet då det tycks ha funnits en stor huvudgård. På denna mark uppfördes försvarsborgen. Det var troligen en mäktig storman som kunde låta bygga Berghemsborgen som den nu kallas. Detta är väl den mest intressanta upptäckten i utgrävningarna. Borgen finns inte omnämnd i gamla källskrifter. Själv blev jag mycket glad när fyndet bekräftades. En av alla de gånger jag gick och tittade på hur utgrävningarna fortsatte, fick jag se den här rektangeln och tänkte att här har väl varit en borg. Och så var det. En långsida 24 m, den andra 21 meter, bredd 18 m och motsida 17 m gav en inre yta på 355 m2. Ett kraftigt dike fanns runtomkring. Borgen med torn 3x3 m var uppförd av trä som C14 analyserats till 1154-1299 på ett av proven. Härden från 681-778 visar att området använts tidigare. Kokgropen var från 1300-talets mitt. Exakt tid för borgens uppförande kan inte anges men den fanns på 1300-talet i ett 50-tal år innan den brändes ner. Från borgen hade man en vidsträckt utsikt över Viskadalen, det var lätt att se fiender på långt håll.

Var jag än berättat om Berghemsborgen för arkeologer har de blivit närmast lyriska över upptäckten. Kommunen har nu gjort en rekonstruktion av en borgdel som återuppbyggts. Informationstavlor där historien berättas är numera uppsatta på platsen.

Hulatorp

Ännu en arkeologisk utgrävning har gjorts i Berghem. Det var inför omläggningen av R41 på delsträckan Skattegården-Berghem med arkeologisk utredning 1992. Förundersökning 1995 då man fann tidigare okända förhistoriska boplatslämningar från historisk tid (1000-talet).

I maj och juni 1997 gjordes den arkeologiska slutundersökningen av RAÄ10 vid Hulatorp. Där undersöktes bebyggelse från järnålderns slutfas till tidig medeltid och senare. Här är marken flack, sandig morän nära Viskan. Lösfynd har tidigare gjorts av bergarts- och flintyxor från stenåldern medan äldre järnåldersgravar, rösen och stensättningar ligger på omgivande höjder.

Två hus, ett enskeppigt med raka väggar och gavlar, 12x4,5 m, stolphål tydde på att huset haft en rumsindelning och var från 1100-1300-tal. Hus 2 hade svagt ellipsformad (utbuktning) vägg och rak gavel, en längd av 15 m och bredd 5 m, kan vara från yngre järnålder/tidig medeltid. Två grophus (med samma konstruktion som på Hansagården) i södra delen och ett med avskilt läge i nordost. Detta grophus har daterats till sen vikingatid till tidig medeltid (1010-1180 e Kr.)

Endast två härdar undersöktes inom ytan 0,4-0,65 i diameter, ganska djupt nergrävda i marken (upp till 0,65 m). En brunn hittades och 54 gropar, tre av groparna kan vara rester av ugnar, de övriga avfalls- eller förvaringsgropar.

Kolmaterial har kommit från al, asp, björk, ek, hassel, lind, sälg från 1030-1180 e Kr. Det tycker jag som amatörbotanist är mycket intressanta uppgifter, likaså om buskar och växter. Även då liksom idag fanns brakved, benved, try, pilört, måra, molla, trampört, dån, ogräshirs, ris av ljung. Enstaka korn av havre och korn, hasselnötsskal och frö av smörblomma hittades.

Vidare gjordes fynd av bränd och obränd lera samt ben av får, get, tand från nötkreatur. Keramik av Östersjötyp, skörbränd sten och fragment av vävtyngder.

Bebyggelsetid var här sen vikingatid ev något äldre, yngre järnålder och upphörde senast under 1100-1200-talet.

Kronogården

På Kronogårdens utgrävningsområde, RAÄ100, gjordes mycket få fynd, endast 16 st samlades in från matjordslagret. Bland annat buteljglas, rödgods, porslin, kritpipsdelar, metallföremål, bränd lera och brända ben. Däremot hittades lämningar efter 9 byggnader.

Stolp- och käpphål förekommer även här. Hus 1 var ett treskeppigt långhus, 5 m brett, längden kunde inte mätas, huset fortsatte in i schaktkanten. Det 2.:a huset var sydgötiskt, ryggåsstuga med två sidohärbren. Det 6:e huset var också treskeppigt. Hus 3 var 12x6,2 m. 4:an verkar ha använts till lada eller loge och 7:an, 7x3 m, tolkas som ekonomibyggnad. Hus 9 kallas för "hjälm", en öppen byggnad med upphöjt golv och tak.

Tidsperioden är övergången från vikingatid-medeltid och upphör före 1700-talets mitt.

En fantastisk resa genom tidsåldrar kan vi göra genom att ta del av arkeologiska utgrävningsresultat. De här utgrävningarna har gett Berghem och Mark en ny tidig förhistoria. Vi behöver kunna se bakåt i tiden för att med dessa kunskaper möta vår framtid. Mitt intresse för arkeologi har gett mig mycket glädje som jag gärna delar med mig av. Fortfarande är jag vetgirig och vill lära mer. Min ofta återkommande fråga är: När blir nästa arkeologiska utgrävning?

Text: Inger Dahlgren

Litteratur:

Arkeologiska resultat 1994:38

UV Väst

UV Väst Rapport 2000:5

Arkeologiska resultat,

UV Väst rapport 1998:09

RAÄ




 
 
 
Läs mer om      
Uppdaterad Besökare Kommentera (37)
Senast uppdaterad: 2006-09-17 13:28:14 - Tipsa om uppdatering
Denna sidan har haft totalt 47525 besökare
Denna sidan har 37 kommentarer - Läs kommentarer - Skriv kommentar
Ansvarig utgivare: - Kontakta kontaktpersonen

Skicka e-post till Byalagets kontaktperson

* Ditt namn:

* Din e-post:

   

Meddelande:



*
Obligatoriska uppgifter


Skicka e-post

Skriv en kommentar (gäller nuvarande sida)

* Ditt namn:

* Din e-post:

   Använd denna nyckelkod i fältet nedan:
Skriv koden med versaler (små bokstäver).
 

* Nyckelkod:

   
Titel:

Meddelande:



*
Obligatoriska uppgifter


Skriv kommentar