Logga in som Förening

Logga in som Besökare
Föreningens Meny

Konfiguera min profil









* Namn mottagare:

* E-post mottagare:

   

* Ditt namn:

* Din e-post:

   

Meddelande:



*
Obligatoriska uppgifter


Tipsa en vän!

Berghem förr och nu
   

Berghem förr och nu

Runt socknen höga berg som

vakter stå

djupt ner i dalen rinner Wiska å

Berghem, så sockennamnet lyder

"bo vid berget" det betyder.

Så diktade jag en gång, men nu får det bli prosaisk beskrivning.

Det är stor skillnad mellan åkanten och Högåsen, högsta punkten i Berghem, 166 meter över havet. När inlandsisen smälte blev det en klimatförsämring, isfronten låg stilla ett antal år i Berghem. Det har gjort att av den forna havsviken har det blivit en kuperad socken, belägen på båda sidor av Viskan. "I denna älf inflyter Slottsån" söder om Hulta. I en lergrop vid Hulta tegelbruk hittades 1946 skelettet av en vitval som blivit kvar på land för ca 10 000 år sedan när havet drog sig tillbaka.

"På denna sida eller andra sidan åa" är ett uttryck som ofta används för att tala om var någon bor eller någon plats i socknen.

1313 hade Berghems by 2 frälse- 2 kyrko- och 1 skattehemman. Lekvad var 1397 socknens största by med 7 hemman varav 5 var frälsejord och en Kyrkoäng är omnämnd. Bua och Hulatorp omnämns också på 1300-talet, Dala och Hattestad 1400-tal, övriga byar på 1500-talet när det gäller frälse- kyrko- och skattejord.

1353 skrivs namnet Biärgeem, på 1500-talet Berghiem och på 1600-talet heter det Bergom, Bergomaskogh och bergommaboerna.

Invånarantalet var på 1860-talet ca 1600 personer, vilket innebar överbefolkning och ledde till emigration. Då var Amerika drömlandet för de fattiga som inte hade jord att bruka. Många flyttade till Borås eller Göteborg för arbete vid någon industri. År 1911 bodde 1132 personer i Berghem, som var en egen kommun.

På 1960-talet hade jordbruket förändrats till större brukningsenheter med maskiner som ersatte mänsklig arbetskraft. Genom utflyttning hade Berghem 1968 endast 662 invånare. Nya bostadsområden växte upp mellan sent 1950-tal och början av 70-talet med villabebyggelse och hyresbostäder och 1985 var invånarantalet 869 personer och idag (2003-12-31) är det 847.

Berghem har fått ge namn åt en morän som första gången hittades här, Berghemsmoränen, som sträcker sig långt västerut.

På en sådan moränrygg ligger kyrkbyn.

Gott om höga berg med branta stup och blockbranter finns det. De är intressanta både geologiskt och botaniskt. Det är också alla de raviner, sprickdalar, som börjar uppe i skogen, fortsätter ner till Viskan där bäckarna rinner ut. Ravinerna avdelar åkermarken i mindre slätter från Dala till Huledal. Ravinerna med lundvegetation är av riksintresse ur naturvårdssynpunkt.

Järnvägen

Järnvägen Borås-Varberg, invigd 1880, går genom Berghem. Tågen stannade vid en s.k anhalt vid Berghems mejeri med på- och avstigning innan det efter många års kamp blev en station för både person- och godstrafik 1918 nära Hulta tegelbruks lastkaj.

(utdrag ur skrivelse till Järnvägsstyrelsen för att få station i Berghem)

"Lantbrukare inom kommunen hafva ganska svårt att kunna reda sig med så långt afstånd till stationen. Å Viskans södra sida äro fem bysamhällen Staxered, Desarehult, Hattestad, Guntorp och Lekvad som nu hafva 1 till 3⁄4 mil till närmaste station, och på den norra sidan av Viskan hafva vi lika många, Hulatorp, Berghem, Torp, Dala, Syltered och Skoghem förutom flere handlande och väfvnadsförläggare."

1 maj 1907 (undertecknat av Andrew Larsson, Oak Hill och Anders Bengtsson, Lekvad)

Stationen upphörde1969 och ersattes då av en "plåtstins" där en del tåg stannade. Kom man till fel tåg sträckte lokföraren ut huvudet och ropade: " Tåget stannar inte här".

Namnet ändrades 1990 till Viskadalsbanan och hör inte längre till SJ utan är länsjärnväg, men alla tåg stannar än så länge för av- och påstigning.

Rotar

På indelningsverkets tid tid när pengar inte gick till försvaret via skattsedeln var socknen indelad i nio rotar, Berghem, Dala, och Hulatorp norr om Viskan och Bua, Lekvad, Guntorp, Hattestad, Desarehult och Staxered på södra sidan. En rote kunde vara ett större område än en by. Rotebönderna ansvarade för lön åt en eller flera soldater (knektar). Man hade ett torp där knekten fick bo, Knektatorpet, med lite jord att odla på, lite julmat , lite kontant lön skulle knekten ha och ved att elda med.

Knektarna fick lära sig läsa och skriva och undervisade barnen i roten innan folkskolan infördes.

Kyrkan

När kristendomen kom byggdes oftast kyrkan vid någon gammal begravningsplats. Berghems kyrka ligger strax nedanför järnåldersgravhögen Kungskullen med milsvid utskt över bygden.

                                                                               Dopfunt från 1400-talet. Foto: Håkan Forsberg

Kyrkans äldsta delar är från medeltiden. På 1790-talet var om- och tillbyggnad av kyrkan färdig men utan torn. 1826 då tornet byggdes till fick kyrkan sin nuvarande exteriör. Altartavlan och predikstol med baldakin är vackert skulpterade. Ett votivskepp hänger över dopfunten som är unik. Den är från 1400-talet, av malm och gjuten i form av en kyrkklocka. En runstav (almanacka) från 1600-talet finns bland inventarierna.

                                                                                                 Smygtrappa. Foto: Håkan Forsberg

I kyrkogårdsmuren vid sidan av grindarna finns en smygtrappa. Kistan med en självspillning, en som tagit livet av sig, fick inte bäras in genom kyrkogårdsgrinden utan smygas in över muren, direkt till graven. Begravningsgudstjänst i vanlig ordning var en självspillning utesluten från. Vid norra muren är sex stycken gamla gravstenar uppresta. Några har inskriptioner där namn kan tydas. Årtalen 1752 och 1830 syns, samt ristningar av kors och blomrankor. En sten är i form av ett enkelt kors, även det i granit. Till höger om gravstenarna hittade jag i kyrkogårdsmuren en del av en gravsten med ristning av livsträdet.

                                                                           Murfynd av Inger Dahlgren. Foto: Håkan Forsberg

Under medeltiden och fram till 1620 ingick Berghem i Skara stift.
Text: Inger Dahlgren



 
 
 
Läs mer om      
Uppdaterad Besökare Kommentera (27)
Senast uppdaterad: 2006-09-17 13:21:51 - Tipsa om uppdatering
Denna sidan har haft totalt 47683 besökare
Denna sidan har 27 kommentarer - Läs kommentarer - Skriv kommentar
Ansvarig utgivare: - Kontakta kontaktpersonen

Skicka e-post till Byalagets kontaktperson

* Ditt namn:

* Din e-post:

   

Meddelande:



*
Obligatoriska uppgifter


Skicka e-post

Skriv en kommentar (gäller nuvarande sida)

* Ditt namn:

* Din e-post:

   Använd denna nyckelkod i fältet nedan:
Skriv koden med versaler (små bokstäver).
 

* Nyckelkod:

   
Titel:

Meddelande:



*
Obligatoriska uppgifter


Skriv kommentar