Logga in som Förening

Logga in som Besökare
Föreningens Meny

Konfiguera min profil









* Namn mottagare:

* E-post mottagare:

   

* Ditt namn:

* Din e-post:

   

Meddelande:



*
Obligatoriska uppgifter


Tipsa en vän!

Vägar
   

Vägar

                                                                                      En gammal färdväg. Foto: Håkan Forsberg

Viskastigen, idag vandringsled, är en gammal färdväg som förr kallades "Danska vägen". Den går genom Staxered, Desarehult, Hattestad, Guntorp och Lekvad och användes bl.a. av danska krigshärar på väg till Örestens fästning.

Mellan Berghems och Surtebys kyrkor fanns en färdväg uppe på åsen vid Tingslätterna och Surteby kullar och kan nu, om än något igenvuxen, hittas som en stig att vandra på.

Genom Berghem går tre landsvägar mellan Borås och Varberg. Den äldsta som följde landskapets linjer och tog minst av åkermark byggdes på 1700-talet, den andra som fick fler raksträckor var färdig i slutet av 1930-talet och så nya R41 söder om järnvägen. Där delsträckan Kinna –Berghem invigdes i september 1995 och möter gamla R41 vid väg till Lekvad. Nu, år 2004, har den nya utbyggnaden av R41 västerut påbörjats. Både järnvägen och dessa tre landsvägar går på slättbygden norr om Viskan.

I en beskrivning av Communications Wägar i Marks härad, undertecknad av C.J Bökman i Borås den 2dre Maij 1792 finns många intressanta uppgifter om gamla vägar.

"Man finner af Konung Gustaf den 1tes patent till West götharne af den 5te Junii 1540 att allmän wäg då redan gick genom detta härad". Kungligt patent bestämde vilka vägar man fick färdas i orostider som det då var här.

"Gamla Landsvägen som före år 1712 lupit genom orten från Halland till Skara" gick på södra sidan Viskan.

Vidare heter det: "Nu följer att beskrifva Nu warande Landswägar". 1:0 Istället för den gamla Landswägen förbi Örestens Kongs gård lät General Anders Sparfeldt, landshöfdingen i Elfsborgs Län (bodde "mästa delen" på frälsehemmanet Högenhult, Horred) emellan år 1712 och 1716 i samråd med Landshöfdingen i Halland, Axel Faltsberg anlägga en alldeles ny Landswäg som från Åhs Kyrcka nu har sin sträckning genom Wedige, Horred och från Sundholmen löper utmed norra sidan af Wiska å till Hulatorps By, Kihla hemman, Berghems Kyrcka, Syltered och Dala mot Skene".

Så berättas om den äldsta vägen mellan Varberg-Borås på norra sidan av Viskan i Berghem och som då hade beteckningen Landswäg N:o 1 och "beskrifne Lands wägar äro lagl. Mätte och delte härads boerne emillan samt med mile och Fjärdings stolpar af Sten försedde i Marks härad åren 1770 och 1771".

Vägverket fanns inte utan sockenborna fick själva sköta vägunderhållet. De s.k. väghållningsstenarna talade om vilka gårdar som underhöll vägsträckan. Några delsträckor finns kvar i Berghem som samfällda vägar. Bäckängsvägen till Berghemsskolan och Åkrabäcksvägen är numera asfalterade. När man kommer till Dala är Landswäg N:o1 fortfarande en grusväg som den alltid varit. Vid Ekelund och i Bastedal finns vägräcken kvar av stengardister med järnrör överst, där vägen går genom ravinen med stentrumma över Bäcken som den kallats. Varför det inte står Dalabäcken på kartan undrar jag över. Dahla by sträcker sig från bergen i norr ner till Viskans strandlinje och är omnämnt 1419 vid gårdsköp av frälsejord.

Både N:o1, gamla riksväg 41 och nya R41 samt järnvägen går genom Dala.

N:o1 har vid Ekelund en bredd av 4 m för hela vägområdet, i Bastedal 5,1 m och körbanan är ca 2,5 m bred.

Gamla 41:an har 6,5 meters körbana för trafik i båda riktningarna. Nya R41 har 2 körbanor i varje riktning med den sammanlagda bredden av 11 m och 1 m vägren, totalt 13 meter.

Det unika idag är att man i Dala kan stå vid Landswäg N:o1 där en nu försvunnen väghållningssten fanns nedanför "Hållingens" och se den förbipasserande trafiken på 1:an som slingrar sig nära gårdarna, gamla 41:an som fått en raksträcka söderut genom åkermark och ravin helt nära 1:an, låta blicken följa Dalbo gärde till järnvägen och nya R41 med ännu längre raksträcka på sin väg genom Daala som stavades så här på 1600-talet.

En annan sorts vägar som inte finns inritade på någon karta fanns det gott om i skogen. Det var "friarvägar" väl upptrampade av flitig användning. Idag ser man ungdomar som hand i hand öppet visar att de är tillsammans. Så var det inte förr då skulle det hållas hemligt så länge som möjligt att man var fästfolk. Det berättas om en sockenskräddare att när han och fästmön skulle ta ut lysning så gick de varsin väg till prästgården för att ingen skulle ana något i förväg. Innan vigseln fick ske måste det lysas 3 söndagar i rad i kyrkan.

Ofta var friarvägen genom skogen snabbaste sättet att komma till sin käresta. Kanske fanns det fartdårar utan bil på den tiden?

Text: Inger Dahlgren




 
 
 
Läs mer om      
Uppdaterad Besökare Kommentera (25)
Senast uppdaterad: 2006-09-17 13:25:53 - Tipsa om uppdatering
Denna sidan har haft totalt 47680 besökare
Denna sidan har 25 kommentarer - Läs kommentarer - Skriv kommentar
Ansvarig utgivare: - Kontakta kontaktpersonen

Skicka e-post till Byalagets kontaktperson

* Ditt namn:

* Din e-post:

   

Meddelande:



*
Obligatoriska uppgifter


Skicka e-post

Skriv en kommentar (gäller nuvarande sida)

* Ditt namn:

* Din e-post:

   Använd denna nyckelkod i fältet nedan:
Skriv koden med versaler (små bokstäver).
 

* Nyckelkod:

   
Titel:

Meddelande:



*
Obligatoriska uppgifter


Skriv kommentar