Logga in som Förening

Logga in som Besökare
Föreningens Meny

Konfiguera min profil









* Namn mottagare:

* E-post mottagare:

   

* Ditt namn:

* Din e-post:

   

Meddelande:



*
Obligatoriska uppgifter


Tipsa en vän!

Historik
   

FOTSKÄL

Text: Aina Bark, Marianne Carlqvist, Eva Rylander

Fotskäl är en utpräglad jordbruksbygd, om än påverkad av den nya tidens syn. Det bor 678 s.k. Fotskälingar här (okt. 2003). Det finns sju heltidsjordbruk, samt ett flertal småföretag.

 

          Kors från Fotskäls kyrkogård. Foto: Håkan Forsberg

Fotskäl i dag

Fotskäl är en utpräglad jordbruksbygd, om än påverkad av den nya tidens syn. Det bor 678 s.k. Fotskälingar här (okt. 2003). Det finns sju heltidsjordbruk, samt ett flertal småföretag. En del innevånare pendlar till arbetsplatser belägna både inom och utom kommunen.

I tätorten finns skola, servicehus, bensinstation, bygdegård, kyrka och tre hembygdsstugor, samt det som kanske gör Fotskäl mest känt, ishallen.

Hembygdsföreningen bildades 1982 och har under åren arbetat aktivt med inventering av torp och gårdar, insamling av foton, arrangerat flera utställningar, och bidragit till den sociala samvaron med många samkväm och föreläsningar. I hembygdsstugan Marielund finns material bl.a. torpinventeringar, emigrantlistor och fotosamlingar för den som är intresserad.

Socknen är en av Västergötlands utposter mot Halland, vilket betyder att sockengränsen fram till Brömsebro-freden 1645 även var riksgräns mot Danmark. Åt öster utgör Surtan delvis en naturlig gräns. Landskapet är myc-ket kuperat med många höjder varav Öjersås är högst med sina 158 m. Sluttningarna är skogsbeklädda med stort inslag av lövträd vilket gynnar växt-och djurlivet. Uppe på höjderna och nere i dalarna ligger odlingslandskapen.

Här följer citat ur Nils Gabriel Djurklous beskrivning av Fotskäl under sin resa i socknen på 1800-talet. (Läs den gärna i sin helhet!)

"Likasom i Tostared visa sig här bergen i deras nakenhet och naturen är i följd deraf ödslig synnerligast utmed Lygnern hvilken dock gifver lif åt det eljest trots den lilla odlingen och backstugorna sorgliga landskapet. Närmare kyrkan och Surtan är dock bättre bygder som vittna om hög ålder, ehuru man ej vid besöket visste att uppgifva några fomlemningar."

Om ortnamnets härkomst får de lärde tvista och det gör de förresten också. Enligt somligas mening skulle namnet ha en dansk härledning, liksom i ordet "forskellig", enligt andra skulle det vara fråga om det gamla västgötaordet "skäl" = delning, rågång. Varför skulle man för övrigt inte kunna gissa att båda dessa ord gå tillbaka till en gemensam rot i fornnordiskan? Förstavelsen sägs härleda sig av ett uråldrigt personnamn. Fot, danska Föd. Fotskäl skulle i så fall betyda Fots gräns.

I varje fall har ortnamnet blivit stavat ganska olika genom tiderna:

Fozkil 1299

Fothsköla 1416

Fotskil 1446

Fodskäla 1478

Fodskelle 1497

Ffodzskylle 1540

Fotskell 1540

Fotzskel 1546

Ffwodskiäll 1546

Fotskill 1564

Fottsiell 1565

Fotschell 1565

Fodskiel 1567

Fottskiell 1572

Fotskäl 1650

Foutskiähl 1700

Foutskäl 1777

Foutskjel 1818

 

Det forntida Fotskäl.

I Edared hittades 1905 ett renhorn när man grävde märgel. Detta renhorn finns nu på naturhistoriska museet i Stockholm och där har man med kol 14-metoden daterat det till den ofattbara åldern 12 260 år före nutid. Detta är Sveriges äldsta fynd av ren. Vid denna tid är fortfarande hela landet öster om Trollhättan och Ulricehamn täckt av inlandsisen. Det som gör platsen vid Edared så spännande är att det i närheten också finns lämningar från samtida renjägare. Funderingar finns om att renen blev dödad av människor eftersom läget stämmer så väl överens med var och hur man jagade ren under jägarstenåldern.

Under bondestenåldern ökar fyndmängden i Fotskäl och fyra områden; Karlsberg i Edared, Bönhults sluttningar, Haralds Kulle i Vilg och Höga Östergård är klassade som stenålders-boplatser.

Från bronsåldern finns sex bevarade gravar, s.k. Rösen, varav Stora Rör i Höga är det mest kända, 22 m i diameter. Strax intill finns en gravgrupp med två rösen, 16 och 5,5 m i diameter. Vid ett annat röse i Sörvilg finns en s.k. älvkvarnsten, också den troligen från denna tid.

Ett gravfält från järnåldern finns i Fotskäl öster om kyrkan. Detta läge av gravfält är inte ovanligt då de första medeltida kyrkorna ofta byggdes nära befintliga kultplatser.

I Bönhult började man bryta mark för mer än 2000 år sedan. Här kan man se fornåkrar, odlingsrösen och stensträngar som vittnar om tidigare odlingsaktiviteter. I området finns också en hålväg som är en av länets finaste och bäst bevarade. Hålvägen är 110 m lång och mer än l meter djup. Från toppen av Bönhults-drumlinen, 120 meter över havet, har man en vidunderlig utsikt över odlingslandskapet kring ån Surtan.

Terrassodlingar och fornåkrar finns också på fler ställen i Fotskäl.

                           
                                                                                                                                Foto: okänd
 
Text: Aina Bark, Marianne Carlqvist, Eva Rylander



 
 
 
Läs mer om      
Uppdaterad Besökare Kommentera (107) Ansvarig utgivare
Senast uppdaterad: 2006-09-20 17:59:24 - Tipsa om uppdatering
Denna sidan har haft totalt 54715 besökare
Denna sidan har 107 kommentarer - Läs kommentarer - Skriv kommentar
Ansvarig utgivare: Christer Ilbratt - Kontakta kontaktpersonen

Skicka e-post till Byalagets kontaktperson

* Ditt namn:

* Din e-post:

   

Meddelande:



*
Obligatoriska uppgifter


Skicka e-post

Skriv en kommentar (gäller nuvarande sida)

* Ditt namn:

* Din e-post:

   Använd denna nyckelkod i fältet nedan:
Skriv koden med versaler (små bokstäver).
 

* Nyckelkod:

   
Titel:

Meddelande:



*
Obligatoriska uppgifter


Skriv kommentar