holm 2:2) .
duktion.
. Kölingsholm 2:2 möjlig energiproduktion beräknas till 345 000 kWh
= 345 MWh=35 m3 olja.
Klimateffekt
Om vattenkraft från Årås och Kölingsholm ersätter olja eller kol ger
det en minskning av koldioxidutsläppen (CO2) med cirka 350 ton.
Bakgrund - Nu-läge
Årås kvarn och elektricitetsverk försörjde under lång tid
(ca. 1930-1950) gårdarna i området med el. Stationen producerade
ca. 60 000 kWh men togs ur drift under 1960-talet. Kvarnen med
tillhörande vatten och fallrättigheter ägs idag av Bygdegårdsföreningen
Årås kvarn.
När kraftverket stängdes sänktes vattennivån ovan dammfästet.
Dammen kan dock utan större investeringar återställas till ca. 250
meters nivån, vilket gör att nivåskillnaden, ca. 3 meter, mellan Jogen
och Vållern kan utnyttjas. Några särskilda tillstånd och vattendomar
finns inte. Dock finns ett länsstyrelsebeslut från 1997 om en
högsta nivå, 249,81 meter, till vilken påsadling av dammen kan godtas.
Kölingsholm 2:2 har anor från 1880-talet. Dämningsrätt m.m.
har fastställts i vattendomar från 1941 och 1968. Kraftverket var
i drift fram till slutet av 1990-talet. Fallhöjden beräknas till cirka
4,5 meter och den årliga energiproduktionen till 345 000 kWh.
Fastigheten ägs i dag av familjen Anette Christensen, Holbaek, Danmark.
Utvecklingsmöjligheter
Årås kvarn: En lönsamhetsanalys för Årås kvarn visar att investering
i ny tub, turbin m.m. beräknas till 565 000 kr. Med 80 procentig
lånefinansiering och 15 års amortering ger anläggningen första året
ett netto på ca 15 000 kr, År 15 cirka 48 000 kr. Med andra ord
ett blygsamt resultat. Trots det kan investering ändå vara intressant.
Dels för att täcka anläggningens eget behov av el, dels för att förstärka
föreningens miljöprofil.
Kölingsholm 2:2, bedöms som ett klart lönsamt alternativ.
Investeringen på drygt 2 miljoner kr. kan vid 100 procents lånefinansie-
ring ge ett netto första året på 48 000 kr. År 15 cirka 180 000 kr.
Förslag till; Handlingsplan
Årås kvarn: Om Bygdegårdsföreningens styrelse bestämmer sig
för att gå vidare är första steget upprättandet av en enkel miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för området. Med den som
underlag kan samråd med länsstyrelsen om erforderliga tillstånd
m.m. påbörjas. Möjligheten till ekonomiskt stöd från olika
landsbygdsprogram o.dyl. bör vara goda, vilket ytterligare kan f
örbättra lönsamhetskalkylen.
Kölingsholm 2:2. Fastigheten är i privat ägo. Lönsamheten vid
en investering och återstart bör upplevas som attraktiv. Byalagets
styrelse ansvarar för att ägaren får del av de kalkyler som upprättats.
Vem gör´et?
Beslut och verkställighet av eventuellt tillvaratagande av energiresur-
serna vid Årås kvarn respektive Kölingsholm 2:2 åvilar respektive ägare.
Vindkraft
– en outnyttjad resurs
Tillgång: Ovanstående vindkarta, upprättad av Kraftö Vind,
visar tänkbara platser för vindkraftverk i Kölingared. Tillgången
på vind är okänd eftersom det ännu inte skett någon vindmätning.
Ett tänkbart scenario är uppförandet av sex vindkraftverk. Med
en effekt på 2 MW, årsproduktion ca 5 600 000 kWh vardera, kan
dessa ge ett totalt energitillskott på cirka 30 000 MWh.
Klimateffekt:
Varje verk sparar utvinningen av ca. 2 200 ton kol (570 ton olja)
och minskar koldioxidutsläppen (CO2) med cirka 4 700 ton. Med
sex verk blir Kölingareds bidrag till klimatet en minskning av kolför-
brukningen 13 300 ton (cirka 3 000 ton olja) och drygt 25 000 ton
i minskade CO2-utsläpp.
Bakgrund - Nu-läge
Intresset för etablering av vindkraftverk är stort och många företag
är aktiva i jakten på upplåtelserätter till mark. I Kölingared är det fn.
Kraftö Vind som visat störst intresse. Ett informationsmöte har
hållits där man presenterade en tänkt ”vindkraftpark” syd-öst
Tåhult.
När/om företaget når en överenskommelse med markägarna om
arrende kan vindmätning och ansökan om erforderliga tillstånd starta.
Först därefter vet vi hur mycket det egentligen blåser och om
myndigheterna, och ex. flygvapnet har några invändningar.
Utvecklingsmöjligheter
En satsning på vindkraft ger, förutom miljövinsten, i första hand
berörda markägare ett ekonomiskt tillskott i form av markarrende.
Övriga i bygden kan också bli delaktiga i satsningen genom bildandet
av en s.k. vindandelsförening.
Utöver att ”bara” låta utomstående vind-bolag bygga och driva
anläggningen kan en satsning på bygdeägd vindkraft övervägas.
Det kan ske genom bildandet av en ekonomisk förening, altn. AB,
som finansierar projektering och byggandet genom försäljning av
andelar. Exempel på den modellen finns bland annat i fd. Bjärke
kommun (Alingsås).
Förslag till; Handlingsplan
Tornet på vindkraftverk i storleksordning 2 MW är cirka 100 meter
högt. Alla är kanske inte odelat positiva till detta inslag i landskapsbilden.
. Frågan om hur ”folket i bygden” ställer sig bör undersökas.
. Om vindkraften inte möter allt för stort motstånd bör även intresset
för uppförandet av ett bygdeägt vindkraftverk testas.
Vem gör´et?
Byalagets styrelse genomför en undersökning av bygdens inställning
till vindkraft.
LRF-avdelningen/Byalaget tar initiativ till ett möte med angränsande
avdelningar eller byalag för att diskutera förutsättningarna för ett
bygdeägt vindkraftverk.
Projektet
I arbetet med underlag och sammanställning av rapporten har
följande personer helt eller delvis deltagit: Lena Lagnerö, Håkan
Hammarsand, Jens Böhn, Johan Schürer, Robert Fichtinger,
Lars Johansson, Dag Lagnerö, Sven-Olov Larsson, Lars Olsson,
Jan Holm och Arne Johansson.
Slutrapportens underlag, källhänvisningar m.m. finns hos byalagets
ordförande, Bernt Enghardt, 0515-910 00, där även en skriftlig
utgåva kan beställas.
